Könsmakts(o)ordning

Kvotering av kvinnan

Kvotering är ett av de allra mest direkta verktygen i en reglering gentemot jämställdhet på arbetsmarknaden. Könskvoteringens direkta resultat talar sitt tydliga språk med ökad procentuell representation av könen (de biologiska då) på olika institutioner i samhället. Insatsen påhejas av dem som inte ser en annan väg ifrån ett (eventuellt) systematiskt kvinnoförtryck reglerat av män och kvinnooffrets alla glastak än att likt en djuruppfödare styra massan till ett nytt beteende. Det är inte alla jämställdister och feminister som tror att detta är en god och hållbar lösning för kvinnors ökade rätt i samhället. Om det ens kan ses som en kortvarig lösning. Det feministiska initiativet är alltså uppdelat i två läger.

Oenad feministisk front

Å ena sidan är det genusfolket som hoppas att män genom politiska beslut och styrmedel ska inse en extrem obalans och dela med av sig den makt de haft i tusentals år. På den andra sidan står humanister och liberalister som ser individen framför gruppen i frågan om rättigheter. Av samma anledning som gamla utopiska idéer som den kommunistiska, inte kan tillgodose den enskilda människans integritet och frihet kan heller inte den aktivistiska feminismen se längre än att världen är uppdelad i förfördelade kvinnor och översittande män. Den liberal-feministiska sidan ser en stor fara i att kvotera in kvinnor på arbetsplatser i tron om att en manipulation av siffrorna kommer att öka till förståelse mellan könen. Att man gör en kvinna en björntjänst när hon vet att hon fått jobbet även om andra mer kvalificerade människor – människor – kanske borde fått det istället. Vidare finns faran i att man inte får respekt i styrelserummet om man är en inkvoterad kvinna. Om nu män är så hemska som man tänker sig lär ju ett gäng styrelsegubbar se en inkvoterade kvinnor i styrelsen som söta katter där de sitter utan kompetens och ritar krusiduller med en reklampenna under mötena.

Frågan om könskvotering har länge varit en het potatis. Så het att den bränner och skrämmer bort all form av vettig och konstruktiv diskussion i jämställdhetsdebatten.