Kvinna med koll på familjen

Att som kvinna ha koll på olika saker är av största vikt. Det gäller alltifrån mindre saker, som var man köper den billigaste falukorven eller vad man ska göra om bebisen börjar nysa, till större frågor som hur många vab-dagar man har rätt till varje år eller vilka lagar och regler som gäller om makarna kommer från två olika länder och en konflikt uppstår. Vet man sådant som kvinna innebär det en stor frihet och också en skön känsla av makt och kunskap. Man ska inte behöva fråga någon man om sådant här, utan informationen finns där för alla kvinnor att ta del av!

Det är inte fel att fråga

När det gäller info om familjerätt, till exempel, finns det en hel del att läsa om på Internet. Låt säga till exempel att du är svenska och är gift med en man från Italien. Ni bor i Danmark och har adopterat ett barn från Kina. Vilket lands lagar ska ni gå efter om ni ska skiljas? Eller om en av er dör, vem får ärva och hur mycket? Eftersom olika länders lagar kan skilja sig åt en hel del när det gäller sådana här frågor kan man göra väl i att kontakta en jurist med expertis inom just detta område. En sådan byrå är Familjens Jurist, vars hemsida är www.familjensjurist.se.

Givetvis kan man läsa sig till en hel del information gällande familjerätt och liknande på Internet, men många gånger är det bättre att boka ett möte med en jurist för att få den hjälp man behöver. Dessa möten kan dessutom ofta hållas via nätet eller telefon.

Föräldraledighet

Tiderna har förändrats

Förr ansågs det vara kvinnornas plikt att stanna hemma med barnen när de var små. Nu blir det allt vanligare att istället pappan tar på sig den rollen, eller i alla fall en större del av den. Oavsett vem det är som är hemma med barnen kan det vara klokt att teckna en barnförsäkring, om olyckan skulle vara framme. Även om sjukvården är gratis i Sverige kan barnförsäkringen vara till god hjälp i andra situationer:

• Hemförsäkringen har oftast många luckor som inte täcker tillräckligt bra för att skydda barnet mot sjukdom eller olycka, genom att teckna en barnförsäkring får du bättre täckning om något skulle hända
• Skulle barnet få ett fult ärr efter en skada går det oftast att få ersättning för detta via din barnförsäkring
• En barnförsäkring ger större ersättning vid vård av sjukt barn eller om ditt barn drabbats av ett handikapp

Lattemammor och hemmapappor

I många år har vi sett dem, lattemammorna. De finns nästan överallt och gillar att ta plats på gatan där de spatserar fram med sina vagnar tätt på rad. De sitter sedan timme efter timme på ett fik och dricker kaffe och pratar om sina små underverk, med all rätt. Men i och med att tiderna har förändrats håller lattemammorna på att bytas ut mot hemmapapporna. Det blir allt vanligare att vi ser fler män bakom barnvagnarna idag än vad vi gjorde förr. Men frågan är om det är bra eller inte? Enligt några undersökningar som har gjorts har det visat sig att olyckorna bland spädbarn har ökat kraftigt sedan pappor började vara hemma mer. Orsaken till detta sägs vara att kvinnor har en medfödd instinkt och känsla för hur barn ska tas om hand på bästa sätt, medan männen har andra medfödda kvaliteter. Det finns självklart väldigt skilda meningar i den här frågan, men det kan vara värt att tänka på.

Könsmakts(o)ordning

Kvotering av kvinnan

Kvotering är ett av de allra mest direkta verktygen i en reglering gentemot jämställdhet på arbetsmarknaden. Könskvoteringens direkta resultat talar sitt tydliga språk med ökad procentuell representation av könen (de biologiska då) på olika institutioner i samhället. Insatsen påhejas av dem som inte ser en annan väg ifrån ett (eventuellt) systematiskt kvinnoförtryck reglerat av män och kvinnooffrets alla glastak än att likt en djuruppfödare styra massan till ett nytt beteende. Det är inte alla jämställdister och feminister som tror att detta är en god och hållbar lösning för kvinnors ökade rätt i samhället. Om det ens kan ses som en kortvarig lösning. Det feministiska initiativet är alltså uppdelat i två läger.

Oenad feministisk front

Å ena sidan är det genusfolket som hoppas att män genom politiska beslut och styrmedel ska inse en extrem obalans och dela med av sig den makt de haft i tusentals år. På den andra sidan står humanister och liberalister som ser individen framför gruppen i frågan om rättigheter. Av samma anledning som gamla utopiska idéer som den kommunistiska, inte kan tillgodose den enskilda människans integritet och frihet kan heller inte den aktivistiska feminismen se längre än att världen är uppdelad i förfördelade kvinnor och översittande män. Den liberal-feministiska sidan ser en stor fara i att kvotera in kvinnor på arbetsplatser i tron om att en manipulation av siffrorna kommer att öka till förståelse mellan könen. Att man gör en kvinna en björntjänst när hon vet att hon fått jobbet även om andra mer kvalificerade människor – människor – kanske borde fått det istället. Vidare finns faran i att man inte får respekt i styrelserummet om man är en inkvoterad kvinna. Om nu män är så hemska som man tänker sig lär ju ett gäng styrelsegubbar se en inkvoterade kvinnor i styrelsen som söta katter där de sitter utan kompetens och ritar krusiduller med en reklampenna under mötena.

Frågan om könskvotering har länge varit en het potatis. Så het att den bränner och skrämmer bort all form av vettig och konstruktiv diskussion i jämställdhetsdebatten.